Den här uppsatsen undersöker hur identitet uttrycks i tre musikvideos som tillhör genren ?queer rap? (Mykki Blanco, Le1f och Zebra Katz) där jag ställer frågan om den identitet som uttrycks hos dem är subversiva. För att ta reda på detta användes representations-begreppet tillsammans med Richard Dyers definition av stereotyper och José Esteban Muñoz avidentifikations-begrepp.Dessa tre artisters identiteter går att tolkas som subversiva då de använder normer och redan befintliga identiteter för att skapa nya uttryck, både från det heteronormativa och andra subversiva subkulturer. De skapar nya identiteter och uttryck med de normer som finns..

The aim of this thesis is to investigate the critique Richard Shusterman is raising towards Maurice Merleau-Pontys view on consciousness of bodily sensations and habit. Richard Shusterman critique towards Merleau-Ponty is found to have no other basis than Shusterman own subjective view on what the task of philosophy is..

Richard Juhlin är världens främste champagneexpert. Han har tillsammans med ett antal andra aktörer startat The Richard Juhlin Champagne Club. Det är en klubb för den totala champagne älskaren. De vill utveckla sin webbplats och därmed knyta an fler medlemmar till klubben. Detta arbete innebär att skapa en ny design, se över struktur och gränssnitt för sidan samt att bilder ska uppdateras och texter ska redigeras.

Med vår studie ville vi undersöka om teorin hur företag ska hantera hyperkonkurrens var applicerbar och användbar på den svenska virtuella spelmarknaden. Vi ville även se om modifieringar kunde göras för att öka dess användbarhet. Först utförde vi en förstudie som bestod av en marknadsanalys på vår utvalda marknad för att undersöka ifall den karaktäriseras av hyperkonkurrens. Denna låg till grund för vår huvudstudie som är utförd med en deduktiv ansats. Genom hypoteser testade vi om Richard D?Avenis teori, om hur man hanterar och skapar fördelar i hyperkonkurrens, var applicerbar och användbar på företag verksamma på den svenska virtuella spelmarknaden.

Flera svenska kommuner använder sig av den amerikanska professorn Richard Floridas teori om den kreativa klassen och ?creative cities? i sin marknadsföring. Syftet med mitt kandidatarbete är att undersöka om svenska kommuner är kreativa enligt Floridas teori. En jämförande fallstudie har gjorts där tre kommuner som använder sig av Florida i sin marknadsföring har undersökts. Kommunerna är Södertälje, Botkyrka och Ronneby.

AbstractI denna studie undersöks interaktion mellan karaktärer i syfte att utforska hur medierad maskulinitet och temat seriemördare uttrycks i den amerikanska tv-serien Dexter (Showtime 2006-2013). I serien får vi följa seriemördaren Dexter Morgan som drivs av ett begär att döda. Parallellt med denna centrala del av handlingen söker Dexter Morgan också sin identitet som man utanför rollen som seriemördare med avsikt att smälta in i samhällsnormen.Syftet med min studie är att belysa medierad maskulinitet i tv-serien, med huvudfokus på huvudrollskaraktären Dexter Morgan. Vidare diskuteras representation av medierad maskulinitet i relation till karaktärsdrag kopplade till kategorin seriemördare. Studiens frågeställningar lyder således: Vad är relationen mellan seriemördartemat och Dexter Morgan som medierad maskulinitet? Hur ser Dexter Morgans interaktion med tre centrala karaktärer (hans far, syster och läkare) i serien ut? Vilka egenskaper kopplat till maskulinitet respektive femininitet kan urskiljas? Förändras Dexter Morgans karaktär under seriens gång, och i så fall hur?Den teoretiska ramen domineras av R.W Connells maskulinitetsteori avseende hegemonisk, underordnad och delaktig maskulinitet.

Flera svenska kommuner använder sig av den amerikanska professorn Richard Floridas teori om den kreativa klassen och ?creative cities? i sin marknadsföring. Syftet med mitt kandidatarbete är att undersöka om svenska kommuner är kreativa enligt Floridas teori. En jämförande fallstudie har gjorts där tre kommuner som använder sig av Florida i sin marknadsföring har undersökts. Kommunerna är Södertälje, Botkyrka och Ronneby.

This study focuses on international mediation and mediation theory. The aim of the study is to bring into light, a critique on already exsisting mediation theory and the need to oversimplify generalisations and results. This study focuses on a comparison between Richard Holbrooke and Carl Bildt, and their roles? as mediators during the war in Bosnia and Hercegovina 1995. I have deliberatly chosen two very different actors on the same case, to show that traditional belif on why the war ended is oversimplyfied and wrong.This study uses Curran, Sebenius and Watkins paper on mediation as a template in defining how to use the criterias for analyzing a mediator.

Nordic Summer Evening is a theoretical painting, today an important icon of Nordic art from the turn of the century. The purpose of this essay is to analyse the painting, and to investigate and identify its declaration of program, and in a wider context, the emergence of a program of the nationalistic art at the turn of the last century. The essay also investigates how the painting has become more popular throughout the century, and why Americans tend to see the painting as an exposé over a quarrel, filled with sexual tension, while Swedes tend to make a point out of the harmony and stillness of the painting..

Ondskans problem är ett gammalt (religions)filosofiskt problem som, i grova drag, frågar om existensen av en allsmäktig, allvetande och allgod Gud är förenlig med ondskan i världen, samt varför en sådan Gud tillåter ondska. Filosofer (som svarar jakande på frågan om) har utvecklat ett svar på frågan varför Gud tillåter ondska. Syftet med denna uppsats är följaktligen att redogöra för Richard Swinburnes svar på frågan varför Gud tillåter ondska, samt granska svaret i ljuset av Eleonore Stumps tankegångar..

   Karlstads kommun har en målsättning om att kommunen år 2020 skall vara 100 000 invånare till antalet. För att detta mål skall nås inom en rimlig tid så har kommunen tre hållbarhetsstrategier som skall ligga till grund för kommunens arbete de kommande åren. De tre hållbarhetsstrategierna är folkhälsostrategin, tillväxtstrategin och miljö- och klimatstrategin, som skall se till att kommunen skall kunna växa på ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt.   Den här uppsatsen undersöker Karlstads kommuns tillväxtstrategi och hur bra den och dess mål och delmål passar in på ekonomiprofessorn Richard Floridas teorier om den kreativa klassen och på ekonomiprofessorn Edward Glaesers teorier om humankapital och stadstillväxt..

The purpose of this paper is to study the connection between Taoism and analytical psychology. This is done by descriptive text analysis of post-jungian literature. Often mentioned when searching for the inspirations and influences on analytical psychology we find references to alchemy, Buddhism, Gnosticism, Hinduism and the hermetic tradition. More seldom do we meet any references to Taoism. My aim is to investigate what gravity do the post-jungians attach to the taoism influence on C.G.

Syftet med denna uppsats är att analysera filmen Waking Life (Richard Linklater, 2001) utifrån David Bordwells narratologiska perceptionsteorier för att tydliggöra filmens narrativa konstruktion på ett kognitivt plan.På senare år har det kommit allt fler filmer som utmanar åskådaren med ett experimentellt berättelseformat. Waking Life tillhör den gruppen men lämnar också extra rum för åskådarens egna tolkningar.Genom ett fokus på filmens protagonist och dennes öde så riktar uppsatsens näranalys in sig på filmens underliggande berättelse, som i filmen döljer sig och samtidigt blandas med filmens filosofiskt inriktade innehåll.Näranalysen anknyter ständigt till Bordwells teorier som också visar sig vara väl användbara för en grundläggande linjär analys, men uppmärksammar samtidigt vissa av teorins brister. Sammanfattningsvis förtydligar uppsatsen detta genom att peka på vikten av åskådarens medvetenhet om vem eller vilka det är som egentligen berättar en film. Här är Waking Life med sitt experimentella narrativa upplägg och känslan av ett högst personligt berättande ett passande exempel..

Uppsatsen studerar representationen av romer i miniserien Den förste zigenaren i rymden (Agneta Fagerström-Olsson, 2002), med fokus på verkets bild av romerna och tillämpningen av de audiovisuella uttrycksmedlen.Studiens teoretiska och metodologiska utgångspunkt består i en av Richard Dyer inspirerad definition av representation, Stuart Halls utläggning om stereotypering och motståndsstrategier, Edward W. Saids resonemang gällande ?vi och de Andra?, Robert Stam och Louise Spences metod fokuserande tillämpning av audiovisuella uttrycksmedel i audiovisuella verk, samt Claudia Gorbmans och Kevin J. Donnellys tankar om filmmusik, jämte tidigare forskning i ämnet.Analysen avtäcker att representationen av romer i Den förste zigenaren i rymden är komplex. Å ena sidan stärker miniserien, genom innehållet och ljudspåret, flera ?zigenarstereotyper? och översätter mestadels ?rom/roma? med ?zigenare?.

Uppsatsen är en komparativ och narratologisk karaktärs- och motivstudie av de svarta karaktärerna Manne i Pija Lindenbaums småbarnsbilderbok Jag älskar Manne (2012) och Lilla Hjärtat i Stina Wirséns småbarnsbokserie om Brokigagänget som består av sex böcker utgivna mellan 2010-2012. Den kronologiska ordningen på Brokigaböckerna är Hej! och Oj! (2010), Aj! och Bang! (2011) och Gul! och Sov! (2012). Uppsatsen syfte är att undersöka hur de svarta karaktärerna Manne och Lilla Hjärtat framställs och porträtteras i böckerna för att sedan analysera hur och om det kan ha påverkat böckernas skilda mottaganden under 2012. Under året 2012 nominerades Jag älskar Manne till Augustpriset för Årets svenska barn- och ungdomsbok, medan Brokigaböckerna efter en het debatt under hösten 2012 på författarens egen begäran drogs tillbaka från den svenska bokmarknadenUppsatsens fokus ligger på olika aspekter och element i böckerna som har tagits upp och påverkat debatten kring Lilla Hjärtat och undersökningen är därefter indelad i fyra avdelningar: Den svarta karaktärens utseende, Mångfaldsaspekten, Genusaspekten och Den svarta karaktären som ett berättartekniskt verktyg. Varje avdelning avslutas med en kort och jämförande sammanfattning och hela uppsatsen avslutas med en slutdiskussion.